Bland nyheterna för säsongen 2023 hittar ni vikterna i Ruthless Weight Violet Series. Många känner säkert igen dessa vikter och vet vad de används till, men på andra sidan skärmen finns säkert också många för vilka vikterna ser helt främmande ut eller som inte är helt säkra på hur de används. Vad gör man då med dessa vikter? Ruthless Weight Violet-serien innehåller olika vikter som används för att bygga olika jiggriggar. För många jiggfiskare är det traditionella jigghuvudet säkert det mest kända och mest använda sättet att rigga, men här dyker vi lite djupare in i jiggfiskets underbara värld.
Innan vi går närmare in på dessa olika jiggriggar vill vi gärna att ni också läser vår ABC för jiggfiske. Där hittar ni väsentlig information om bland annat jiggtekniker, hur olika jiggar skiljer sig från varandra och vilken typ av jigg som lämpar sig bäst för respektive fiskemetod. Den informationen är till nytta när vi går närmare in på de olika jiggriggarna.
-
RUTHLESS DROP SHOT WEIGHT3.99 € -
RUTHLESS CHEBU HEAD3.99 € -
RUTHLESS SCREW HEAD4.99 € – 6.99 €Prisintervall: 4.99 € till 6.99 € -
RUTHLESS TOKYO RIG4.99 €
Traditionellt jigghuvud
Det traditionella jigghuvudet är det mest kända sättet och är samtidigt fortfarande det populäraste bland både nybörjare och mer erfarna jiggfiskare. Det traditionella jigghuvudet trär man på jiggen så att kroken kommer ut på ryggsidan och jiggen inte blir sned. Krokens längd bestäms av jiggens längd, och jigghuvudets vikt bestäms av det djup man fiskar på.
Med det traditionella jiggsättet kastar man ut jiggen mot målet och låter den sjunka till botten. Därefter tar jag snabba rullningar på 2–3 varv med hjulet och väntar tills jiggen sjunker lite lägre, varefter jag rullar 2–3 varv igen. Detta fortsätter ända tills betet är i båten. Jiggen kan också föras med spöet genom att göra ryck och emellanåt rulla in slak lina på hjulet.


Cheburashka-rigg
Cheburashka-riggen liknar mycket det traditionella jigghuvudet, men här sitter kroken och vikten inte fast i varandra. På jiggen sätter man en offsetkrok, dropshotkrok eller enkelkrok i rätt storlek, och på den fäster man en separat cheburashka-vikt. Det gör att kroken kan röra sig friare bakom vikten, vilket ger jiggen ett känsligare simsätt och ett mindre motstånd för fisken. Fiskesättet skiljer sig knappast från det normala jiggsättet.
Dropshot-rigg
Med dropshot-riggen får man jiggen att simma ovanför botten. I dropshot-riggen sätter man på huvudlinan fluorocarbon eller monofil som förfång, på vilket man knyter dropshotkroken. Efter kroken fortsätter man dropshot-riggen cirka 40–60 cm nedåt enligt egen smak. Riggen avslutas genom att man knyter en dropshot-vikt i förfångets ände. Avståndet mellan krok och vikt avgör hur högt över botten man vill föra jiggen. I dropshot-riggen kan man använda antingen en krok med öglor eller en krok utan. Själv använder jag fluorocarbon som förfång och en dropshotkrok utan öglor, så att man slipper onödiga virvlar och knutar och känslan i betet blir så bra som möjligt. I dropshot-riggen kan man också använda en dropshotkrok med öglor, och då knyts huvudlinan i krokens övre ögla och materialet från kroken till vikten i krokens nedre ögla. Det gör att man mellan krok och vikt kan använda monofil i stället för fluorocarbon, som inte är lika stel som fluorocarbon.
Med dropshot kan man föra jiggen antingen genom att göra ryck och sidorörelser med hjulet eller genom att rulla in. För en riktigt passiv fisk fungerar ofta också mycket långsam inrullning, så att vikten hela tiden har kontakt med botten. I dropshot kan man utan oro använda tyngre vikter, eftersom de inte påverkar jiggens simsätt när jiggen är ”viktlös”. På så sätt hålls bottenkontakten hela tiden god. De sista ryckningarna och stoppen under båten är mycket ofta denna metods slagpunkt. Särskilt abborrstim driver på sommaren ofta rakt under båten efter att ha följt en individ som lämnat stimmet och misstagit sig och tagit betet i munnen på längre avstånd. Med dropshot får man alltså även med de sista andetagen under båten mycket effekt i fisket. Dropshot-riggen är mycket lång och att bygga den kräver lite fingerfärdighet, så den bör man inte genast erbjuda familjens minsta eller nybörjare inom jiggfiske.


Tokyo-rigg
I det här skedet beger vi oss ut på lite mer okända vatten, eftersom vi härnäst tar upp Tokyo-riggen, som kommit med lite nyare vindar. Idén med Tokyo-riggen är i stort sett densamma som med dropshot, men utförandet är enklare. Med färdiga vikter i Tokyo-riggen kan man dock inte själv justera avståndet mellan betet och vikten. I Tokyo-riggen förses betet med en offset-, dropshot- eller singelkrok på vilken Tokyo-vikten fästs. I vikten fungerar sprinten som en led, vilket gör att betets motstånd för fisken inte blir lika stort. Tokyo-riggen fungerar utmärkt till exempel bland växtlighet samt i hård vind, när mer vikt behövs för att behålla kontakten med botten. Jiggningssättet med Tokyo-rigg är i stort sett detsamma som vid traditionell bottenjiggning med ett traditionellt jigghuvud.
Vertikalrigg
Vid vertikaljiggning hålls jiggen på ett visst djup lodrätt under båten. Båten behöver inte ankras, utan den kan vara i lätt rörelse hela tiden. Vid vertikaljiggning är vikterna dessutom betydligt tyngre, så att känslan förblir god när båten rör sig och jiggen hålls lodrätt under båten. Vid vertikaljiggning används sällan ett traditionellt jigghuvud, utan jiggarna krokas med olika stingers eller riggar. Som vikt används ofta en jiggskruvvikt som skruvas fast i jiggens huvud och/eller olika tilläggsvikter. Vertikaljiggningens popularitet har ökat under de senaste åren i takt med att ekolodselektroniken har utvecklats. Särskilt precisionsvertikaljiggning är mycket populär vid fiske efter stor fisk.
Vid vertikaljiggning kan man också använda en shallow-rigg, det vill säga en grundvattenrigg, där betet krokas utan vikt. Den fungerar förutom på grunt vatten även i kallt vatten, till exempel när gösen är passiv.


Jarno Kangas, influencer i sociala medier / bloggskribent