Pilkfiskets ABC – Snabbtips för att komma igång med pilkfiske | Pilkfiskets ABC – Jigpilkningens ökade popularitet

---

Pilkfiske efter gös

Gösen är en passiv och kräsen pilkfisk, och det viktigaste vid pilkfiske efter den är tålamod. Gösens passivitet beskriver både dess jaktbeteende och dess vandringar. Till skillnad från abborren är gösen en betydligt mer orörlig fisk, så på lovande platser bör man inte överge ett hål utan fisk redan vid första försöket. Ibland kan man behöva sitta vid hålet en god stund, men sedan kommer gösen och på isen ligger 2–4 gösar redo att tas hem till middagsbordet. Eftersom pilkfiske efter gös i praktiken innebär att sitta och fundera vid samma hål under långa perioder, bör Ni förbereda er för utflykten med varma kläder och rejäl matsäck.

Bra platser för gös

Bra fiskeplatser påverkas naturligtvis av var och när man fiskar, och det är också viktigt att själv veta var gös möjligen kan hittas. Platser som har gett gös under öppet vatten kan fungera lika bra på vintern, men om de visar sig tomma lönar det sig att söka gösen vid undervattensbankar och på stora, jämna områden i närheten av dem, där djupet är ca 6–12 meter. Ju närmare våren man kommer, desto mer börjar gösen flytta sig mot grundare vatten. På vårisen kan gösen fås även på 1–3 meters djup, eftersom den vid den tiden flyttar till olika grunda platåer och lekvikar för att äta smårfisk inför leken. Hård botten är också ett område som gösen gillar, vilket bör beaktas vid valet av plats. Liksom abborren är gösen inte heller känslig för lufttryckets växlingar, och mycket ofta har det visat sig att gösen aktiveras just när vädret växlar kraftigt och när människor anser vädret vara dåligt. Man bör alltså inte låta bli att pilka efter gös även om det snöar lite och blåser på isen.

---

Med vilken utrustning och vilka tekniker ska man pilka efter gös?

Vid pilkfiske efter gös får utrustningen vara något kraftigare än vid vanligt pilkfiske. Gösen har hård mun och kräver bestämda, kraftiga hugg vid utdraget. För göspilkning behöver Ni alltså ett spö som är tillräckligt stelt och inte ger efter helt när gösen hugger och Ni sätter hugget.

Som lina rekommenderas 0,25–0,35 mm fluorokarbon eller monofil. Vid göspilkning bör Ni helst välja det förstnämnda, alltså fluorokarbon, eftersom det är töjningsfritt till skillnad från monofil. Det underlättar även hugget, eftersom det blir betydligt kraftfullare när linan inte ger efter för rörelsen. Utöver huvudlinan rekommenderas också ett något tjockare tafsmaterial av fluorokarbon, vilket minskar förlusten av beten på grund av gösens skarpa tänder.

Isborren bör vara minst sex tum (6″), så att även en större gös kan dras upp genom hålet. Vid pilkfiske brukar gösen dessutom spänna sig i en kurva precis före hålet, och det är det mest kritiska skedet när det gäller att förlora fisken. Det är därför klokt att skaffa en tillräckligt stor isborr för att undvika förluster i sista stund.

Utöver denna utrustning är det viktigt att ha med ett mått för att säkerställa fiskens längd, så att inga fiskar under minimimått tas med. När Ni ger Er ut för att pilka efter gös ska Ni alltid kontrollera vattendragsspecifika begränsningar och minimimått.

Beten för pilkfiske efter gös

Bäst lämpade som göspilkar är vertikalpilkar, pilkjiggar och balanspilkar. Rätt färg och storlek beror naturligtvis alltid på vattendraget, men som allmän riktlinje kan 7–10 cm anses vara lämplig längd för alla ovan nämnda pilkar. När det gäller färger är det omöjligt att tala om ”rätt” färger, särskilt då gösen tenderar att vara mycket färgkänslig och färgen kan behöva bytas flera gånger. Det lönar sig ändå att ha med naturfärger samt kombinationer av svart och silver. Som motvikt bör Ni även satsa på retfärger; till exempel gult, orange, blått och violett kan vara effektiva färger. Pilkfiske efter gös är också speciellt på så sätt att själva betets färg inte nödvändigtvis väger tyngst, eftersom gösen är särskilt förtjust i olika färgkrokar. Tveka därför inte att prova färgkrokar i olika färger på era vertikal- eller balanspilkar, eller att piffa upp till exempel Er pilkjigg med en färgkrok. Om det känns obekvämt att byta färgkrok mitt under fisket kan Ni även piffa upp den färgkrok Ni använder på under en minut med Orka Fish Roe-rommkulor, som finns i vårt sortiment i sju olika färger.

Ekolod är till stor hjälp vid pilkfiske efter gös

Gös är ett stort motstånd för pilkfiskaren, och ibland skrämmer man bort gösar i närheten när tekniken och tajmingen inte stämmer överens utan hjälp av ett ekolod. Med ekolodets hjälp kan man kartlägga om det över huvud taget händer något vid det aktuella hålet. Om ekolodets skärm visar enbart tomt även efter en halvtimme kan det vara lämpligt att flytta en stund och pröva på en annan plats. På ekolodets skärm kan man också tolka eventuella gösar som närmar sig pilken, varvid man kan ändra sin teknik för att föra pilken efter situationen,

Vilka föringstekniker fungerar för gös?

Vid pilkfiske efter gös gäller samma grundregel som vid alla andra fiskemetoder: det finns inget enda rätt sätt. Även vid gösfiske finns det dock vissa tekniker som majoriteten av göspilkare tar till. Pilken bör hållas cirka 30–60 cm ovanför botten, och grundföringen får vara relativt lugn samt pauserna mellan lockrörelserna får vara längre än vid abborrfiske. Om ingen fisk syns på ekolodet lönar det sig ändå inte att undvika lite större lockrörelser, så att betet drar till sig fisk från ett så långt avstånd som möjligt. Om det syns aktivitet bör man däremot lugna ner föringstekniken rejält. När gösen studerar sitt byte kan alltför häftiga rörelser mycket väl skrämma bort fisken effektivt. Om man till exempel kan tolka en möjlig gös på ekolodet bör man hålla föringen av betet på ett absolut minimum. Ibland kan det effektivaste sättet vara att helt enkelt hålla pilken stilla eller göra en liten darrning.

---

Jarno Kangas, Innehållsskapare inom fiskeämnen / Bloggskribent